Kärnan: Alzheimers sjukdom leder inte bara till minnesproblem utan till progressiv nerbrytning av hjärnceller som i slutskedet ofta orsakar livshotande komplikationer. Den vanligaste dödsorsaken är ofta sekundära infektionssjukdomar och andra komplikationer som uppkommer när kroppen är kraftigt försvagad och oförmögen att försvara sig. Vad man dör av vid Alzheimers
- Lunginflammation: Sväljningssvårigheter och nedsatt medvetenhet ökar risken för att mat eller vätska hamnar i luftvägarna, vilket kan orsaka aspiration och lunginflammation. Detta är en av de vanligaste dödsorsakerna i slutskedet av sjukdomen.
- Infektioner: Långvarig sängliggande och ett försvagat immunförsvar ökar risken för urinvägsinfektioner som kan sprida sig till blodet (sepsis) och andra allvarliga infektioner.
- Undernäring och uttorkning: Svårigheter att äta och dricka kan leda till livshotande näringsbrist och vätskebrist.
- Andra komplikationer: Muskelsvaghet, liggsår och ökad risk för blodproppar kan bidra till hjärt- eller lungproblem och allmän försämring.
Vårdens roll i slutskedet
- Palliativ vård är central: fokus på symtomlindring, smärtlindring, komfort och stöd till närstående. Individanpassade vårdplaner som förstärker värdighet och livskvalitet är viktigast.
Hur man tolkar och när man söker hjälp
- Slutskedet kännetecknas av en övergång där förmågan att äta, dricka och andas kan bli allvarligt nedsatt. Om oro finns över symtom eller vårdbehov, bör vårdcentral eller palliativa enhet kontaktas för bedömning och vårdplan (inklusive möjligheten till symtomlindring, näringsstöd och etablering av vård i hemmet eller vårdform).
Kort sammanfattning
- Död i Alzheimers är oftast ett resultat av sekundära komplikationer som lunginflammation, infektioner (sepsis) och undernäring/uttorkning, ofta i kombination med allmän svaghet och andra åldersrelaterade riskfaktorer. Palliativ vård och skräddarsydd stödvård är centralt för att lindra lidande och upprätthålla värdighet under slutskedet.
