Man gråter av lök för att när man skär i den frigörs ett enzym som kallas alliinase. Detta enzym reagerar med svavelföreningar i löken och bildar en flyktig gas vid namn syn-propanetial-S-oxid. När denna gas kommer i kontakt med ögats yta irriterar den hornhinnan, vilket får trigeminusnerven att signalera till hjärnan att producera tårar som skyddande reaktion för att spola bort den irriterande gasen. Tårarna är alltså kroppens sätt att skydda och rengöra ögonen från den frätande substansen.
Den kemiska processen kan liknas vid hur tårgas fungerar, eftersom båda framkallar tårar och irritation i ögonen. Löken har utvecklat denna mekanism som ett naturligt försvar för att undvika att bli uppäten.
Det finns också metoder för att minska tårarna vid hackning, till exempel att kyla löken innan, använda en vass kniv eller skära löken under rinnande vatten vilket minskar frisättningen och exponeringen för gasen.